Akut omhändertagande handlar om att snabbt identifiera, bedöma och åtgärda livshotande tillstånd hos en patient. Detta kan ske på olycksplatser, i ambulans, på akutmottagningar eller inom andra vårdmiljöer. Syftet är att stabilisera patienten och förhindra ytterligare skada eller försämring innan fortsatt vård kan ges.
Grundprinciper för akut omhändertagande
Akut omhändertagande följer ofta den internationellt erkända ABCDE-principen:
- A – Airway (Fri luftväg):
- Kontrollera om luftvägarna är fria och åtgärda eventuella hinder.
- Om patienten inte kan andas själv kan det krävas luftvägshantering som att lyfta hakan, använda svalgtub eller intubation.
- B – Breathing (Andning):
- Bedöm andningsfrekvens, symmetri och ljud.
- Ge syrgas vid behov och vidta åtgärder vid andningssvikt, som assisterad ventilation eller drän vid pneumothorax.
- C – Circulation (Cirkulation):
- Kontrollera puls, blodtryck och hudens färg/temperatur.
- Stoppa pågående blödning och tillför vätska vid behov.
- Anlägg intravenös infart för snabb administrering av läkemedel och vätska.
- D – Disability (Neurologisk bedömning):
- Bedöm medvetandegrad med AVPU-skalan (Alert, Verbal, Pain, Unresponsive) eller Glasgow Coma Scale.
- Kontrollera pupillreaktion och motoriska svar.
- E – Exposure (Helkroppsundersökning och miljökontroll):
- Klä av patienten för att identifiera skador, men förhindra nedkylning.
- Skydda mot väder och kyla vid omhändertagande utomhus.
Vanliga tillstånd vid akut omhändertagande
Trauma
Traumapatienter kan ha skador som blödningar, frakturer eller inre skador. Tidig identifiering av livshotande blödning är avgörande. Tourniquet, tryckförband och intravenös vätskebehandling är vanliga åtgärder. Stabilisering av frakturer och transport till sjukhus med traumaenhet är ofta nödvändigt.
Hjärtstopp
Vid hjärtstopp ska HLR (hjärt-lungräddning) påbörjas omedelbart. Bröstkompressioner och inblåsningar kombineras med användning av hjärtstartare (defibrillator) så snabbt som möjligt.
Andningssvikt
Andningssvikt kan orsakas av astma, KOL-exacerbation, allergisk reaktion eller lungemboli. Snabb behandling kan inkludera syrgas, inhalationer, steroider eller assisterad ventilation.
Stroke
Vid misstanke om stroke är det viktigt att identifiera symtom enligt AKUT-testet (Ansikte, Kroppsdel, Uttal, Tid). Patienten bör snarast transporteras till sjukhus för trombolys eller trombektomi.
Anafylaxi
En allvarlig allergisk reaktion kan leda till luftvägssvullnad och blodtrycksfall. Behandling innefattar adrenalin, antihistaminer och intravenös vätska.
Samarbete och kommunikation
Akut omhändertagande kräver effektiv kommunikation och samarbete mellan olika yrkesgrupper, inklusive ambulanspersonal, läkare och sjuksköterskor. Användning av standardiserade rapporteringssystem, som SBAR (Situation, Bakgrund, Aktuellt tillstånd, Rekommendation), hjälper till att förbättra informationsöverföringen.
Sammanfattning
Akut omhändertagande handlar om att snabbt och effektivt identifiera, prioritera och behandla livshotande tillstånd. Genom att följa ABCDE-principen, snabbt identifiera allvarliga skador eller sjukdomstillstånd och samarbeta med olika vårdinstanser kan liv räddas och patienters chanser till återhämtning förbättras avsevärt.
